………………….._,,-~’’’¯¯¯’’~-,,
………………..,-‘’ ; ; ;_,,---,,_ ; ;’’-,…………………………….._,,,---,,_
……………….,’ ; ; ;,-‘ , , , , , ‘-, ; ;’-,,,,---~~’’’’’’~--,,,_…..,,-~’’ ; ; ; ;__;’-,
……………….| ; ; ;,’ , , , _,,-~’’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ¯’’~’-,,_ ,,-~’’ , , ‘, ;’,
……………….’, ; ; ‘-, ,-~’’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;’’-, , , , , ,’ ; |
…………………’, ; ;,’’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;’-, , ,-‘ ;,-‘
………………….,’-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;’’-‘ ;,,-‘
………………..,’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;__ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘-,’
………………,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,-‘’¯: : ’’-, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; _ ; ; ; ; ;’,
……………..,’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;| : : : : : ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ,-‘’¯: ¯’’-, ; ; ;’,
…………….,’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘-,_: : _,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; | : : : : : ; ; ; |
……………,’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ¯¯ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;’-,,_ : :,-‘ ; ; ; ;|
…………..,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ,,-~’’ , , , , ,,,-~~-, , , , _ ; ; ;¯¯ ; ; ; ; ;|
..…………,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,’ , , , , , , ,( : : : : , , , ,’’-, ; ; ; ; ; ; ; ;|
……….,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;’, , , , , , , , ,’~---~’’ , , , , , ,’ ; ; ; ; ; ; ; ;’,
…….,-‘’ ; _, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘’~-,,,,--~~’’’¯’’’~-,,_ , ,_,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘,
….,-‘’-~’’,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; | ; ; | . . . . . . ,’; ,’’¯ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ,_ ; ‘-,
……….,’ ; ;,-, ; ;, ; ; ;, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘, ; ;’, . . . . .,’ ;,’ ; ; ; ;, ; ; ;,’-, ; ;,’ ‘’~--‘’’
………,’-~’ ,-‘-~’’ ‘, ,-‘ ‘, ,,- ; ; ; ; ; ; ; ; ‘, ; ; ‘~-,,,-‘’ ; ,’ ; ; ; ; ‘, ;,-‘’ ; ‘, ,-‘,
……….,-‘’ ; ; ; ; ; ‘’ ; ; ;’’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘’-,,_ ; ; ; _,-‘ ; ; ; ; ; ;’-‘’ ; ; ; ‘’ ; ;’-,
……..,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;¯¯’’¯ ; ; ; ; ; ; ; ; , ; ; ; ; ; ; ; ; ;’’-,
……,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ,, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; |, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘-,
…..,’ ; ; ; ; ; ; ; ;,’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;|..’-,_ ; ; ; , ; ; ; ; ; ‘,
….,’ ; ; ; ; ; ; ; ; | ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,’…….’’’,-~’ ; ; ; ; ; ,’
…,’ ; ; ; ; ; ; ; ; ;’~-,,,,,--~~’’’’’’~-,, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,’…..,-~’’ ; ; ; ; ; ; ,-
…| ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,’…,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ;,-‘
…’, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ,’….’, ; ; ; ; _,,-‘’
….’, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ,-‘’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,’…….’’~~’’¯
…..’’-, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;_,,-‘’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ,-‘
………’’~-,,_ ; ; ; ; _,,,-~’’ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,-‘
………..| ; ; ;¯¯’’’’¯ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,,-‘
………..’, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,-‘
…………| ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;|
…………’, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ~-,,___ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;’,
………….’, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;,-‘….’’-, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘,
………..,’ ‘- ; ; ; ; ; ; ; ; ;,-‘’……….’-, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ‘,
……….,’ ; ;’ ; ; ; ; ; ; ,,-‘…………….’, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;’,
………,’ ; ; ; ; ; ; ; ;,-‘’…………………’’-, ; ; ; ; ; ; ; ; ; |
……..,’ ; ; ; ; ; ; ;,,-‘………………………’’, ; ; ; ; ; ; ; ; |
……..| ; ; ; ; ; ; ;,’…………………………,’ ; ; ; ; ; ; ; ;,’
……..| ; ; ; ; ; ; ,’………………………..,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ,’’
……..| ; ; ; ; ; ;,’……………………….,-‘ ; ; ; ; ; ; ; ,-‘
……..’,_ , ; , ;,’……………………….,’ ; ; ; ; ; ; ; ,-‘
………’,,’,¯,’,’’|……………………….| ; ; ; ; ; ; ; ; ‘--,,
………….¯…’’………………………..’-, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;’’~,,
……………………………………………’’-,, ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;’’~-,,
………………………………………………..’’-, ; ; ; ; ; ,,_ ; ;’-,’’-,
…………………………………………………..’, ; ; ; ; ; ; ‘-,__,--.
……………………………………………………’-, ; ; ;,,-~’’’ , ,|, |
………………………………………………………’’~-‘’_ , , ,,’,_/--‘

Här kan du läsa om hjärnskador

som man kan få när man är vuxen
Det kan hända mitt i livet.
Du eller någon i din familj får en hjärnskada.
Hur kommer det att bli, kanske du undrar.
Kan man bli bättre?
Vad kan jag göra?
Sådana frågar kanske du har.

Här kan du läsa lite mer om hjärnskador
och kanske få svar på några av dina frågor.

Hur många får hjärnskador och varför får de det?

Ungefär 70 tusen människor får skador på hjärnan varje år.
Det brukar kallas förvärvad hjärnskada.
Det betyder att man inte är född med skadan.
Man har heller inte fått den när man är mycket liten.

Det vanliga är att man får en skada en enda gång,
av ett slag mot huvudet eller efter en stroke.
Stroke kallas också slaganfall.
Du kan läsa mer om det längre ned i texten.

Man kan också få skador i hjärnan
av tumörer, knölar som man kan få av till exempel sjukdomen cancer.
Man kan också få skador i hjärnan 
om man nästan har drunknat.
Då får inte hjärnan nog med syre och skadas.

Man kan också få skador på hjärnan om hjärtat stannat,
eller om man är diabetiker och fått insulinkoma.
Insulinkoma är när man blir medvetslös av för mycket insulin i kroppen.

Slaganfall eller stroke

Slaganfall eller stroke är det vanligaste sättet att få en hjärnskada på.
Ungefär 30 tusen människor får stroke varje år.
De flesta är äldre människor,
men en del kan vara yngre.
Ungefär var fjärde person är under 65 år.
Stroke ger mycket olika skador.
En del får bara en liten skada
medan andra kan få stora skador på hjärnan.

Stroke får man om något blodkärl i hjärnan börjar blöda.
Man kan också få stroke om blodet samlas i en propp.
Propp är vanligast.
Vid proppen får en del av hjärnan inte nog med blod.
Vid en blödning trycker blodet mot hjärnan och ger en skada.

Slag mot huvudet

Om man får ett slag mot huvudet kallas det också traumatisk hjärnskada.
Varje år händer det ungefär 22 500 personer.
Det händer mest unga män,
men också äldre människor.
Det vanligaste är att man är med om en trafikolycka,
eller att man fallit eller blivit slagen av någon.

Skadan kan vara liten som en hjärnskakning
eller större så man kanske aldrig får tillbaka medvetandet igen,
det vill säga aldrig vaknar upp.

Hur ser hjärnan ut?

Hjärnan kallas också encefalon på läkarspråk.
Den väger inte mer än 1,5 kilo.
Den är mjuk och har en veckad yta.

Hjärnan behöver mycket kraft
som den får från blodet.
En femtedel av blodet behövs i hjärnan.

Hjärnan skadas lätt och ligger därför skyddad innanför huvudets hårda skelett.
Hjärnan delas in i storhjärnan som kallas cerebrum av läkare,
lillhjärnan som kallas cerebellum
och hjärnstammen som kallas truncus encefali.

Storhjärnan är i två halvor, telencefalon
och en mellanhjärna som kallas diencefalon.
Ibland räknar man också med mitthjärnan, mesencefalon
som egentligen är översta delen av hjärnstammen.

Till hjärnstammen hör också bryggan som kallas pons,
och förlängda märgen som kallas medulla oblongata.

Varje hjärnhalva delas in i fyra lober.
Pannloben eller frontalloben ligger längst fram,
och bakom den ligger tinningloben som kallas temporalloben.
Sedan kommer hjässloben som kallas parietalloben
och längst bak finns nackloben som kallas occipitalloben.

Mellanhjärnan går över i hjärnstammen
som går över i förlängda märgen
som går över i ryggmärgen som ligger inne i ryggraden.

Lillhjärnan ligger bakom hjärnstammen och under storhjärnan.
Hjärnan och ryggmärgen kallas för det centrala nervsystemet
från vilket alla nerver i kroppen går. 

Hur fungerar hjärnan?

Hjärnans olika delar gör olika saker.
Det är skillnad på de delar  som ligger framme i hjärnan,
längre bak, i mitten och i höger och vänster hjärnhalva.

Delen framme i hjärnan gör att vi kan röra på kroppen, minnas, känna känslor och tänka.

Delen i mellanhjärnan och hjärnstammen gör
att vi andas, är vakna och känner lust.

Bakre delarna tar emot information,
sorterar informationen och försöker förstå den.

Höger hjärnhalva styr vänstra sidan av kroppen
och vänster hjärnhalva styr den högre sidan av kroppen.

Vänster hjärnhalva sköter språket, att vi kan tala och skriva.
Höger hjärnhalva gör att vi kan förstå hur stort något är,
och att vi kan förstå musik bland annat.

Nackloben gör att vi förstår vad vi ser.
Tinningloben gör att vi förstår vad vi hör.
Hjässloben gör att vi kan känna vad vi rör vid.

Pannloben gör att vi kan sätta igång och göra saker.
Där sitter också vår personlighet,
det som bestämmer hur vi är som människor
och hur  vi är mot andra.
Här styrs också hur vi rör oss.

Lillhjärnan ska se till att musklerna gör saker i rätt ordning.

Många olika delar i kroppen hör alltså till olika delar av hjärnan,
medan till exempel långtidsminnet finns i alla delar av hjärnan.
Hjärnans olika delar samarbetar också med varandra.

De olika delarna i hjärnan styr alltså kroppen.
Det går till så att elektriska och kemiska signaler går genom tunna nervtrådar.
Hormoner styr också.
Hjärnans undre del, hypofysen,
styr hormoner som sköter vår ämnesomsättning,
det vill säga hur vi tar hand om näring som vi får i oss med maten.
Hypofysen styr också när kvinnor får mens.

Hur syns det att någon har en hjärnskada?

En skada i hjärnan kan ge många olika funktionshinder.
Funktionshindret kan synas utanpå eller vara osynligt för andra.
Man kan få svårt att röra sig eller tala, vilket syns.
Man kan få svårt att minnas och bli känslig för ljud och ljus,
vilket är osynliga funktionshinder för andra.

Man kan bli väldigt ledsen men också väldigt glad.
Många får väldigt lätt för att visa sina känslor,
och de kan lätt börja gråta.

En skada i vänster storhjärnshalva
gör att man får svårt att röra sig
och känna på högra sidan av kroppen.
Man kan också få afasi,
vilket gör att man har svårt att tala och skriva.
Man kan också få svårt att räkna.

En skada i höger storhjärnhalva
gör att man får svårt att röra sig
och känna på vänstra sidan av kroppen.
Man kan få svårt att planera och ordna saker,
man kan få svårt att förstå tid och hur stora saker är,
eller hur långt ifrån varandra saker är.
Man kan dessutom få svårt att förstå vilka problem och svårigheter man har.

Det som står här ovanför gäller för dem
som är högerhänta och de flesta som är vänsterhänta.
Högerhänt är när man alltid skriver bäst med höger hand
och vänsterhänt är när man alltid skriver bäst med vänster hand.
Hos en del av dem som är vänsterhänta
finns språket i höger hjärnhalva
och då blir skadorna annorlunda.

En skada i hjärnans framdel kan göra
att man får svårt att sätta igång att göra något,
att planera och ordna saker.
Man kan bli mindre blyg om man har varit det,
en noggrann person kan bli slarvig,
och man kanske får svårt att förstå vad man får göra och inte får göra.
Den här delen av hjärnan vet forskarna väldigt lite om.

En skada på kranialnerverna,
alltså de nerver som går direkt fån hjärnan ut i kroppen,
kan göra att man ser dubbelt,
får svårt att känna lukter
och svårt att se och att höra.

Skador i lillhjärnan gör att man får skakiga rörelser
och svårt med balansen.
Det brukar kallas ataxi.
Man kan också prata hackigt vilket brukar kallas dysartri.

En skada i hjärnan gör det ofta svårt för människan
att vara med i samhället som andra.
Det kan bli svårt att arbeta,
gå  i skolan, sköta sitt hem och ha hand om sina pengar.
Skadan kan göra det svårt att vara tillsammans med andra människor.
En svårare skada kan göra att man har svårt att sköta sig själv,
att röra på sig eller att förstå viktig information.
En del människor med hjärnskador hamnar utanför samhället
och får det mycket svårt.

Till sist

Till sist vill vi säga att hjärnan är mycket svår att förstå.
Idag vet forskare mer än förut om hjärnan.
Det gör att vi vet mer om hjärnskador.
Men ännu vet vi inte tillräckligt mycket.

Det vi vet är att hjärnan kan laga sig själv
och att man kan hjälpa till med det.
Vi måste också lära oss hur man kan leva ett bra liv
trots att man har en hjärnskada.

Vad är adhd hos barn? - LättlästVad är adhd?

Alla kan ibland ha svårt för att sitta still
eller så gör man något utan att tänka sig för.
Så är det om man är stressad till exempel.
Men för en del barn och vuxna är det här ett stort problem.
Problemen är så stora att de har svårt att leva vanliga liv.
Då säger man att de har ett funktionshinder
som kallas adhd eller ibland damp.
Vi kommer i den här texten att använda adhd.

Adhd beror på skador i hjärnan.

Ungefär 5 procent av alla skolbarn har det.
Det är vanligare bland pojkar än flickor.
Länge trodde man att adhd bara fanns hos barn
och att det sedan försvann när barnet blev vuxet.
Men så är det inte.
Nu vet vi att man fortfarande har samma problem
även när man blir vuxen.

Om man tidigt kan se att ett barn har adhd
kan barnet få bra hjälp.
Då slipper barnet att bli dåligt i skolan,
och känna sig sämre än andra.
Får de ingen bra hjälp kan de när de blir vuxna
kan de få sjukdomen depression då man blir ledsen och inte orkar göra något. kan få svårt att skaffa familj och klara ett arbete
och kan i värsta fall bli alkoholister, narkomaner och brottslingar.

Hur beskriver man adhd?

Läkare skrev om barn med de här svårigheterna
för första gången för hundra år sedan.
Då trodde man också, som man gör idag,
att svårigheterna berodde på skador i hjärnan.
Sedan dess har läkare kallat de här svårigheterna för olika namn
som MBD, hyperaktivitetssyndrom,
ADD, Motoriskt Perceptuellt Handikapp (MHP),
och nu senast för adhd.

Adhd

Adhd är en förkortning av de engelska orden
Attention Deficit Hyperactivity Disorder.
Det handlar om att man har svårt
att intressera sig för något en längre tid.
Man gör saker utan att tänka sig för.
Man rör sig hela tiden och kan inte sitta still.

ADD

Alla barn med adhd har inte svårt att sitta still.
En del är tvärtom lite mer långsamma och stilla än vanliga barn.
Då kallar man det för ADD.
Det är förkortning av engelskans Attention Deficit Disorder.
Man kan också skriva det så här: AD(H) D,
för att visa att hyperaktiviteten inte är så stor.

DAMP

Om ett barn med adhd är klumpigt
och har svårt att hålla reda på armar och ben
så kan man kalla funktionshindret för DAMP.
Det är en förkortning av engelskans
Deficits in Attention, Motor Control and Perception.
Dessa barn har ofta mer svårt än andra.
Det är därför man ibland vill ge deras funktionshinder ett eget namn.

Hur får man diagnosen adhd?

När en läkare ska säga om någon har detta funktionshinder eller inte
är han eller hon mycket noga.
Barnet ska ha haft såna här svårigheter länge utan att de försvinner,
Barnet ska ha svårt för att leva ett vanligt liv.
Annars kan man inte kalla det för funktionshinder.

Vad är de vanligaste svårigheterna när man har adhd?

Alla som har adhd är mycket olika varandra.
De kan ha svårt för olika saker och svårigheterna
kan ändras genom åren.
Hur svårt barnet har det
beror mycket på hur barnet har haft det när det växer upp.
Det vanligaste är att man har svårt
att intressera sig för något lite längre tid,
man gör ofta saker utan att tänka sig för
och man har svårt att sitta stilla.

Man kan ha svårt med allt detta eller bara något.
Om man har DAMP har man också svårt
att röra på kroppen och kan vara klumpig.

Svårt att intressera sig länge för något

Barn eller vuxna med adhd verkar inte höra vad andra säger,
de kan ha svårt att förstå vad de ska göra,
de är slarviga,
har svårt att börja göra något,
de tröttnar fort,
gör inte klart det som de har börjat att göra,
de glömmer bort och tappar saker.
En del blir mycket störda om något händer i rummet.
Andra vill ofta att det ska hända något annars blir de uttråkade.

De har alla svårt att göra något en längre tid
och att göra klart något om det är tråkigt.
De har också svårt att förstå vad som är viktigt och inte viktigt.

Att göra något utan att tänka sig för

De personer som har svårt att sitta still
brukar också göra saker utan att tänka sig för.
Det enda som är vikigt är det som händer just nu.
De vill ha allt nu och kan inte vänta.

De har också ofta starka känslor som de visar direkt.

Det är svårare för dem att göra saker
om det inte finns tydliga regler för hur de ska göra.

Förr sade läkarna att svårigheten med att sitta still
var det vanligaste och det mest synliga handikappet när man har adhd.
Nuförtiden ser läkarna det på ett annat sätt
att det finns flera saker man har svårt med.

Läkarna ser det som att personer med adhd har svårt
att veta hur mycket tid det tar att göra något.
Oftast blir det här bättre när man blir äldre.
Hos en vuxen kan man märka det på
att de är otåliga och alltid behöver göra något,
att de har svårt att ta det lugnt och koppla av,
och istället trummar med fingrarna,
tuggar tuggummi och har svårt att sova till exempel.

Andra problem som kan följa med funktionshindret

Barn med adhd kan också ha svårt att tala och skriva,
ha svårt att förstå,
svårt att lära sig i skolan
och svårt att vara med andra,
och de kan känna att de inte är lika mycket värd som andra.
De kan vara rädda och oroliga,
och ha sjukdomen depression,
då man blir ledsen och inte orkar göra något.
De kan också ha liknande funktionshinder
som Tourettes syndrom och Aspergers syndrom.
Ju fler saker man har svårt med
desto svårare blir funktionshindret.
Men det blir alltid lättare om människor runt omkring förstår
hur funktionshindret är.

Varför får man adhd?

Forskare är överens om att adhd beror på skador i hjärnan
som man föds med.
Man kan ärva det från sin släkt.
Men det kan hända att man får skadorna
när man ligger i mammans mage eller när man föds.

Hjärnan hos en person med adhd fungerar annorlunda.
Det handlar bland annat om
att en signalsubstans som kallas dopamin inte fungerar som den ska.
Signalsubstanserna skickar meddelanden mellan hjärnans nerver.

Ingen tror längre på att barn får adhd för
att föräldrarna har tagit hand om barnet på fel sätt när det växer upp.
Men hur barnet har det när det växer upp
påverkar naturligtvis hur lätt eller svårt det blir
att leva med det här funktionshindret.

Om människor runt en förstår hur man har det,
om de stöder och hjälper en,
kan de göra så att funktionshindret inte blir ett svårt handikapp.

Lagt sin röst, hoppas verkligen att alla som har rösträtt har varit iväg och röstat.... :))

Ikväll blir det tacos till fotbolls matchen.

Är det idag.... Gick upp kl 09.00 och blev med mannen till Västerås och hämta upp Big BAg fulla med asbets. Sen så åkte vi till mor och matade kaninerna och efter det så blev det en fika ho Bibbi & Kenta.

Hemma så lagade jag idag klyftpotatis med paprika och lök med fläskkottletter, gott blev det. Ikväll blir det att kolla matchen Sverige -Danmark, heja Sverige.

Det får nog bli tacos till det, man kan inte frångå en vana som denna.

Inatt så ska jag väl hämta lillasyster som ska in till storstan och festa.

Ikväll så har vi haft det trevligt hemma hos Gun & Bengt... Vi som kom var Marie & Roger, Susanne & Lill och jag. Vi grillade medtaget kött och Gun hade gjort goda såser och sallad och hembakt bröd. Senare så kom Gun in med värm brieost med nötter & torkad frukt mums, det måste jag prova hemma någongång. Men inte nog med det,sen så blev det kaffe & rabarberpaj ( Gun hade snott rabarber hos grannen ) haha.

Gun syster och man kom oxå dit, skulle lämna hunden hos Gun & Bengt medans dom skulle på semester.

Tack för en trevlig kväll & Godnatt !

Som tjej, kvinna eller dam så kan man aldrig få för många skor eller ???

Jag har hitta ngr som jag vill ha !

Dom finns på Dinsko och till bra pris.

Dom röda 299 Kr och dom finns i svart och brunt oxå.

Svart 399 och dom finns i brunt. Annette E på jobbet har dom svarta och dom så jäkla snygga på henne :)))

Ikväll så blir det grillat hemma hos Gun:)) Vi ses kl 18.00